...all by myself, don't wanna be...

Fy fan för att vara ensam. För mig finns inget värre. Tjejen är på Mallorca och jag är lämnad hemma. All by my lonesome. Medan hon solbadar/njuter ligger jag på soffan. Glor på en teveskärm. Det finns inget att göra, ingen att prata med, ingen att umgås med. Känner inte en jävel här, har ingen att gå hem till. Och det konstigaste: jag vet inte varför jag plötsligt mår så dåligt av att vara ensam.

Jag har alltid haft ett behov av att då och då avskärma mig från människor. Att smita undan och vara för mig själv ibland. Komma bort, inte bry mig om någonting, vara ensam. Men det var förr, innan K. Nu klarar jag mig inte själv. Vet inte vad jag ska hitta på. Klättrar på väggarna.

För att få tiden att gå har jag sedan hon åkte, i lördags morse, sett otaliga filmer. Här är ett litet urval av de jag kommer ihåg att jag sett de senaste tre dagarna. De flesta är filmer jag sett tidigare.

Thief (1981, med bla James Caan och Jim Belushi)
The Squid and The Whale (2005, med bla Jeff Daniels och Laura Linney)
Köpmannen i Venedig (2004, med bla Al Pacino, Jeremy Irons och en av bröderna Fiennes)
The Wedding Crashers (2005, med bla Owen Wilson och Vince Vaughn)
The 40 Year Old Virgin (2005, med bla Steve Carell)
Factotum (2005, med bla Matt Dillon och Marisa Tomei)
Twin Peaks: Fire Walk with Me (1992, med bla Chris Isaak, Kiefer Sutherland, Mädchen Amick och Sheryl Lee)
Four Brothers (2005, med bla Mark Wahlberg och Terrence Howard)
Batman Begins (2005, med bla Michael Caine och Christian Bale)
Sideways (2004, med bla Paul Giamatti och en rolig snubbe jag inte kommer ihåg vad han heter)

Dessutom har jag sett hela andra säsongen av Entourage, friidrotts-VM och minst fem fotbollsmatcher... hur i helvete har jag hunnit med allt?

Kort sagt, jag slappar ihop då jag är ensam. Jag behöver K här, nära inpå – som vanligt. Vi har roligt ihop, pratar roligt, fular oss, skojar, nyps. Jag saknar det. Jag saknar henne. Hon kommer inte hem förrän på lördag. Fan.