En inte särskilt (t)rolig framtid

Jag hade en sciencefictiondröm inatt. Jag kommer inte ihåg exakt allt som hände, men här är upplägget. Har du inget för dig i två-tre månader så använd det här och skriv en roman, vetja!

I en inte allt för avlägsen framtid har människan lärt sig att bygga upp energilager. Genom att inte göra sig av med någon energi (t.ex. genom att sova) samlar man på sig ett lager som man sen kan använda hur man vill. Alltså, om man sover i en vecka samlar man på sig så mycket energi att man sen klarar sig en hel vecka utan sömn – eller – så kan man välja att göra sig av med den ihopsamlade energin på mycket kortare tid, på en timme exempelvis. Under denna timme har man isåfall mer eller mindre superkrafter, man kan röra sig i ett oerhört tempo, man blir oerhört stark, har superkoncentration etc.

Samhället har anpassat sig efter människans nya kunskaper. Produktionseffektiviteten ökar. Man sover en lång stund, sedan arbetar som en galning. Företagen har alltid flera skift igång – medan tre skift sover arbetar ett fjärde furiöst.

Men alla tycker inte om den nya utvecklingen. Den är (på något sätt jag inte kommit fram till ännu) skadlig. En del vill leva som vi människor idag lever. Människorna grupperar sig, och det blir en strid mellan grupperna.

På ena sidan de som sover åtta timmar per dygn och är vakna sexton – de med någorlunda jämn energiåtgång under dagen, som du och jag. De är aldrig fantastiskt starka eller snabba, men de är sega, aldrig jättesvaga eller genomslöa. Och på den andra sidan de energilagrande – de som i korta stunder har superkrafter men som måste vila långa stunder för att orka.

Hehehe... jaaa... typ så. Sätt igång nu!